Vi bör främja, inte förstöra, digitaliseringen

För oss som har växt upp under 80-talet och framåt har digitala tjänster som datorer och mobiltelefoner varit en naturlig del av vardagen. Vi har vant oss vid en snabb digital utvecklingstakt, där den teknik som är modern idag snart är att betrakta som ålderdomlig. Samtidigt har Sverige hittills haft en bristfällig hantering av nya digitala tjänster, vilket vi fått betala ett högt pris för. Digitaliseringen kommer att fortsätta och för att inte upprepa tidigare misstag bör Sverige ha en mer lösningsfokuserad politik. Följande tre exempel illustrerar detta.

Förbudet mot filnedladdning är ett tidigt exempel på hur Sverige valde att hantera digitaliseringens konsekvenser. Frågan väckte en moralisk debatt i Sverige, om det är rätt eller fel att ladda ner verk, såsom musik och filmer, utan att de med upphovsrätt ges någon ersättning. Förbud kan motiveras med att man bör betala för det man använder, vilket också var orsaken till att förslaget gick igenom i riksdagens omröstning i maj 2005 (SR, 2015). Idag, drygt elva år senare, ser vi resultatet av denna lag. Trots att flera nya digitala tjänster uppkommit, såsom Spotify och Netflix, vilket gör att människor lagligt kan lyssna på musik och se filmer utan att behöva lämna hemmet, är den illegala nedladdningen utbredd. Mörkertalet är säkert stort och polisen menar på att illegal nedladdning fortfarande är det vanligaste immaterialrättsbrottet i Sverige (Polisen, 2016). Exemplet visar tydligt på hur ihåligt förbudet är. 

Ett annat exempel på samhällets reaktioner mot digitaliseringens frammarsch är Uberpop. Uberpop var en tjänst som erbjöds av företaget Uber, där kunder genom en app kunde beställa en bil och för ett förmånligt pris bli förd dit man önskade. Konceptet med Uberpop är enligt Uber att se som samåkning, ett alternativ till den befintliga kollektivtrafiken. Tjänsten har bemötts av hård kritik, dels för att alla förare inte har taxilegitimation och dels för att flera förare inte rapporterar sina inkomster till Skatteverket och därmed undviker skatt. Som ett svar på den nya konkurrenten har även taxibranschen inte helt oväntat kritiserat bolaget, där de likställt tjänsten med svarttaxi. Uber lade ner tjänsten strax innan sommaren 2016, samtidigt som deras Sverigechef pekade på att det behövs tydligare och modernare lagar om samåkning i Sverige (Di, 2015; 2016b). En snabb digital utveckling kan inte bära frukt om inte lagarna samtidigt anpassas på ett bra sätt. 

En tredje tjänst som idag används flitigt är Airbnb. Den gör att kunder kan hyra ut sin bostad till andra människor, och utgör med andra ord ett lågprisalternativ till hotell. I likhet med Uberpop har lagar införts i ett flertal städer som försvårar användningen av tjänsten (SvD, 2015a; Di, 2016a). Airbnb är å ena sidan ett smart sätt att använda bostäder som annars står obebodda under exempelvis semestertider, samtidigt som konsumenter spar pengar till alternativet att bo på hotell. Å andra sidan är det också sammankopplat med viss risk och felanvändning. Dels finns det rapporter om att lägenheter har använts för olaglig verksamhet som prostitution och det finns också en dom från hyresnämnden beträffande uthyrning i Stockholm. Det rör ett fall där en kvinna har hyrt ut sin lägenhet ett tiotal gånger under sommaren 2015 och där nämnden beslutat att hon inte får hyra ut sin lägenhet eftersom det är att betrakta som kommersiell hotellverksamhet. Tjänsten är fortfarande tillåten i Sverige, men risken för fler begränsningar är överhängande (DN, 2016; SvD, 2015b). Airbnb riskerar bli ett nytt klavertramp för politiker, där ett inskränkt tankesätt kan leda till att en populär tjänst som uppskattas av många människor måste upphöra. 

I likhet med när grundarna till spinnmaskinen Spinning Jenny fick släcka bränder under 1700-talet har flera av de tjänster som digitaliseringen fört med sig fått ta törnar. Filnedladdning, Uberpop och Airbnb är tre illustrativa exempel på digitala tjänster som har underlättat människors vardag och där samhället inte har kunnat erbjuda motsvarande service eller utbud. I samtliga fall har dock kritiken inte låtit vänta på sig, från media, företag och politiker. Även om man tycker att filnedladdning principiellt är fel, bör man inte motverka utvecklingen i sig. Filnedladdningens popularitet var en signal från marknaden att traditionell handel med filmer och musik i butik inte längre var det kunderna önskade sig utan folk har istället sökt sig till andra digitala alternativ. Istället för att se förbud som den enda lösning på de barnsjukdomar som kan följa med nya tjänster, borde man istället fokusera minst lika mycket energi på att uppmuntra aktörer som Spotify och Netflix att växa.

Uberpop går ett liknande öde tillmötes. Det är fortfarande oklart om tjänsten ska vara laglig i Sverige. Vad som är klart är att de signaler som sändes och fortfarande sänds är allt annat än välkomnande, och att tjänsten stängdes ner på frivillig basis. Att konkurrenter reagerar negativt är inte oväntat men att politiker inte är mer lösningsorienterade är däremot fel. Även i detta fall saknades en debatt om digitaliseringens fördelar. Uberpop är en uppskattad verksamhet som många människor har utnyttjat. Politiker bör istället för förbud hitta lösningar för hur man kan göra Ubers verksamhetsidé med samåkning laglig utan att tredje person drabbas på ett ogynnsamt sätt.

Airbnb är fortfarande tillåtet på flera håll i landet. Att det finns risker med Airbnb känner vi till, och den enkla lösningen är även i detta fall förbud. Den rätta lösningen, som maximerar kundnytta samtidigt som tjänsten passar in med svensk lag ser troligen mer komplex ut. En god start är att inleda ett samtal mellan företaget och statliga beslutsfattare, där man kan hitta lösningar som gynnar oss användare samtidigt som riskerna med Airbnb minimeras.

Ovanstående tre exempel är bara ett axplock av den digitala utvecklingens framsteg. De visar på hur det kan gå fel och hur vi bör tänka om. Sverige behöver en politik där digitaliseringens frammarsch inte bara bedöms utifrån hur nuvarande mallar ser ut, utan där mallarna också görs om och formas efter utvecklingen. På samma sätt som en förälder köper nya och större kläder till sitt barn som växer upp, bör Sverige anpassa lagar och regler efter den digitala utvecklingen. Dessutom bör vi löpande föra en dialog med näringsliv och andra relevanta aktörer för att se till att företagare får goda förutsättningar att bedriva nytänkande. Digitaliseringen kommer att fortsätta underlätta vardagen för människor. Vi gör oss själva en tjänst om vi underlättar för den att lyckas.