Kompetens är industrins stora bromskloss

Bland politiker, från höger till vänster, verkar det finnas en tilltro på att Sverige behöver fler högskoleutbildade för att klara framtidens kunskapsintensiva arbetsmarknad. I själva verket är det viktiga att ha rätt kompetenser, inte nödvändigtvis långa utbildningar. I dag ser vi att många ungdomar studerar tills de är cirka 30 år. Först då träder de in på arbetsmarknaden och märker att deras utbildningar inte är särskilt attraktiva.

En utblick mot omvärlden visar att de länder som klarar sig väl ekonomiskt ofta har bra kompetensförsörjning till industrin-[5] Därför är det oroväckande att det finns en klar brist på industrirelevanta utbildningar i Sverige och att bilden skapats att utbildningarna har låg status.

Flera gymnasieutbildningar på platser som bland annat Hofors,[6] Skellefteå,[7] Trollhättan,[8] och Örebro[9] har lagts ned på grund av för få sökande. Det är märkligt eftersom de till stor del bidrar till att skapa de kompetenser som Sverige behöver för att konkurrera som industrination.

Sökte man efter det industritekniska programmet på gymnasieportalen Gymnasium.se i mitten av september 2016 hittade man 47 gymnasieskolor i Sverige som erbjöd en variant av denna gymnasieutbildning.[10]

Av dessa gymnasieskolor delade sex med sig av statistik över hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. 13 gymnasieskolor hade ingen sådan statistik och resterande 28 gymnasieskolor svarade inte överhuvudtaget.

Statistiken från de sex skolor som svarade visar följande resultat: 107 elever har tagit studenten, 94 jobbar, 7 läser/har läst vidare på en eftergymnasial utbildning – och endast 11 är arbetslösa.[11]

Detta visar på mycket goda resultat. Visserligen varierar antalet läsår som elever examinerats från gymnasieskolorna, men det visar sig att 90 procent av eleverna kommer ut i arbete eller fortsatta studier kort efter avslutad utbildning. Det är imponerande siffror, inte minst givet att utbildningarnas låga status gör att många av de duktigaste eleverna väljer bort dem – och många andra liknande yrkesprogram – till förmån av högskoleförberedande alternativ.

Vi lever i en värld med omfattande konkurrens, där industrijobben skapas i de regioner där det finns gott om kvalificerad arbetskraft. För att klara framtiden behöver vi satsa mer på industrinära utbildningar som är attraktiva. Annars är risken stor att andra länder som har större fokus på industriutbildningar drar ifrån Sverige ännu mer.

Attila Fabian är statsvetare med masterexamen från Stockholms universitet, som till vardags arbetar som politisk sekreterare för Moderaterna i Gävle kommun. Vid sidan av detta har han ett stort samhällsintresse om frågor som berör den Europeiska unionen.